Jönköping Bandy kan numera räknas till en av Sveriges 20 bästa klubbar. Men i sin hemstad för föreningen en anonym tillvaro och drivs av en skara eldsjälar tack vare kärleken till sporten bandy. Finns det någon framtid för bandyn i Jönköping?

1947 grundades IK Norrby i Jönköping, som två år senare blev Järhaga SK innan föreningen 2005 bytte namn igen till Jönköping Bandy. Det är möjligt att namnbytena återspeglar det faktum att Jönköping aldrig har fått en riktig tillvaro i sin hemstad. Hemmaarenan heter Råslätts IP och fick konstis 1988, men det är på en avsides plats i utkanterna av staden. I skuggan av miljonprogramshusen i bostadsområdet Råslätt finns det ändå en bandyförening med drivna eldsjälar som kämpar för att sporten ska överleva och förhoppningsvis även utvecklas i Jönköping.
– Det är både positivt och rätt tufft att driva en bandyförening i Jönköping, medger JB:s sportchef Jan Gustafsson när jag träffar honom och marknadsansvarige Sven-Åke Landén (bilden ovan) inför hemmamatchen mot Örebro SK.

Jan Gustafsson (bilden här intill) har växt upp med föreningen och varit allt från spelare till tränare till ordförande till i dag sportchef. Jan berättar om de eviga problemen med att kunna träna mellan att isen försvinner i mars och spolas upp i oktober på Råslätts IP. Föreningen har svårt att få tider i sporthallarna, än svårare i HV 71:s hemmaarena Kinnarps Arena och när inte ens Stinsen Arena i Nässjö var tillgänglig på försäsongen tvingades JB-spelarna åka till Vetlanda för att träna. Kl 21.00 två gånger i veckan. Mellan Jönköping och Vetlanda tar det cirka en timme att köra.
– Vi skulle behöva ha möjlighet att förlänga issäsongen med bättre villkor och sen fys, för när vi tränar på Råslätt på sommaren har vi inte ens ett omklädningsrum. Det finns ingen tillhörighet för oss under vår- och sommarsäsong, ändå tränar vårt A-lag från 1 april, fyra gånger i veckan och kämpar för att göra det här tillsammans. Men det sliter på spelarna, de flesta är hantverkare och börjar kl 7 på morgonen.

Förlänga bandysäsongen

Nu är det inte bara för att A-lagsspelarna ska kunna träna försäsong som Jönköping Bandy skulle behöva bättre förutsättningar. Ännu viktigare är rekryteringen av barn och ungdomar, framtidens bandyspelare. En rekrytering som försvåras av av att bandysäsongen startar långt senare än de andra vinteridrotterna och att Råslätts IP inte är lika bekvämt som till exempel Idrottshuset mitt i stan där handbollen och innebandyn huserar.
– I konkurrens med andra föreningar är det tufft att rekrytera ungdomsspelare, för de flesta är i gång i september redan. Vi lever ju på bandy- och skridskoskolan där intresset kan väckas och där vi också får in föräldrar som engagerar sig i takt med att barnen upptäcker att det är skitkul att spela bandy. För det är ju mycket roligare att komma hem rödmosig och fin istället för att eftersvettas från en innebandyträning, det finns ju en tjusning med att vara ute på vintern.

Det är ju mycket roligare att komma hem rödmosig och fin istället för att eftersvettas från en innebandyträning.

Just bandy- och skridskoskolan är något som går bra i Jönköping. Varje säsong deltar cirka 150-200 ungdomar, vilket har gjort att föreningen nu delar upp aktiviteterna på två olika tillfällen varje söndag. Trots att bandy- och skridskoskolan hör till en av de större i Sverige är Jan Gustafsson inte positiv när han talar om framtiden för Jönköping Bandy. Trots att han själv, på ett högst personligt plan, helst vill att bandy spelas utomhus erkänner han att lösningen för Jönköping stavas hall.
– Blir det inte en hall i Jönköping inom fem till tio år så tror inte jag att Jönköping Bandy överlever, så illa är det. Vi ser ju flera klubbar i Sverige där de tvingas lägga ned trots att de har en konstfrusen bana, Vaggeryd till exempel i närheten av oss som har lagt ned sin A-lagsverksamhet. Så samtidigt som vi utvecklar och försöker få stabila träningsförutsättningar genom att bygga hallar så utarmar vi den i samma andetag. Så klubbens viktigaste uppgift framöver är att bilda en grupp som kan bygga en hall, det ser vi som en överlevnadsfråga.

Hur ser det arbetet ut i dag då?
– Det har varit en grupp som har varit aktiv, men i takt med att hinderna blev fler lade de ned. Kommunen och näringslivet står inte bakom det, ger inga besked utan sitter bara och nickar. Vi har inget stöd för vi är en för liten skara människor som eftertraktar detta.

Toppen av allsvenskan

Förra säsongen slutade Jönköping Bandy trea i södra Allsvenskan och var bara målskillnad i från kval till Elitserien. Den här vintern slåss laget återigen i toppen av serien, mot betydligt mer anrika klubbar som Nässjö IF, IFK Motala och Boltic IF. Jönköping har aldrig spelat i Elitserien men kan just nu räkna sig till landets 20 bästa klubbar och målsättningen är att spela kval till landets högsta serie.
– För oss är det en realistisk målsättning att ligga i toppen med förhoppningen att gå till kval, vi har inte mycket där att göra men det är något att kämpa emot. Sen behöver man ju inte bli allra bäst i all verksamhet, utan det är ju väl värt att bevara att de flesta tycker det är jävligt kul, de offrar ju mycket för att få ha en sån gemenskap.

Det är väl värt att bevara att de flesta tycker det är jävligt kul, de offrar ju mycket för att få ha en sån gemenskap.

Samtidigt är inte heller Jönköping kända som ett publiklag. Publiksnittet så här långt i Allsvenskan ligger på 151 åskådare, näst sämst i serien. Frågan är om det skulle gå att locka mer publik till matcherna på Råslätt?
– Vi tror på att hålla en hög standard på spelet och ligga i topp i allsvenskan, för vi märkte ändå förra året att det finns ett intresse, till exempel var det fler Jönköpingsbor i Nässjö på den avgörande matchen än det brukar vara på Råslätt. Håller man sig i täten kan det finnas ett intresse, men är vädret dåligt vet jag inte vad vi kan göra.

Föreningen har etablerat som ett topplag i Allsvenskan och vill bibehålla den positionen, men på sikt kommer det bli ännu tuffare. Från och med 2017 görs seriesystemet om med endast en allsvensk serie och Jan Gustafsson är orolig för att det kommer slå hårt mot en förening som Jönköping.
– Vi är oroliga för utvecklingen med en allsvenska, med de ökade kostnader det innebär och förmodligen inte ökade intäkter. Istället är risken stor att vi halkar ned en serie och då minskar vår status i press och media, där vi redan i dag har det tufft och tävlar inte på samma villkor mot andra lag i den här stan som är på samma nivå som oss, typ Allsvenskan.

Så målsättningen är att hålla er kvar i den nya serien framöver?
– Ja, det är livsviktigt för statusens skull. Men risken är att ju att vi behöver åka upp till Kalix och när vi i dag omsätter 1,6 miljoner, så går ju en tiondel av det bara till att åka upp dit. Jag tror att vi minst måste öka omsättningen med det dubbla och öka ersättningen till spelarna som tar ledigt och tränar mer, annars har vi inget slagkraftigt lag. Det känns tyvärr som att förbundet tänker mest sportsligt och resemässigt, men det kommer att kosta oss betydligt mer än vad det gör i dag.

Bra samarbeten med HV och J Södra

Idrottsmässigt är Jönköping kanske mest förknippat med ishockeylaget HV 71 och fotbollslaget Jönköping Södra, som 2016 är tillbaka i Allsvenskan i fotboll. Klubbar som är så pass mycket större att de, så att säga, spelar i en helt annan division än Jönköping Bandy.
– Nej, HV och J Södra är så jävla stora och bra att vi ser inte dem som konkurrenter utan vi har istället bra samarbeten med dem. J Södra har vi gemensamma ledare med och vi kunde bjuda våra sponsorer på en av deras matcher den här säsongen, till exempel. HV har, hör och häpna, varit boll- och matchsponsor till oss för ett par säsonger sedan. Vi känner ju ledarna och har någon slags gemensam filosofi, säger Jan Gustafsson.

Under många år har det diskuterats att bandyn, en sport med störst tradition i mindre svenska orter, behöver fäste i storstäderna för att utvecklas. Göteborg har diskuterats flitigt men där försöket GAIS Bandy fick ett abrupt slut 2014. Tittar vi på Sveriges 20 största städer är det bara Stockholm, Uppsala och Västerås som är representerade i Elitserien (om vi inte räknar Kungälv till Göteborg), men i övrigt har bandyn haft svårt att bli riktigt stora i de större städerna. Anledningen till det kan vara flera, inte minst att de flesta av de 20 största städerna ligger i Götaland varav flera i Skåne. En annan att det finns många andra sporter i de större städerna och bandyn har svårt att hävda sig mot dem och frodas istället i mindre städer där den traditionellt har en mycket starkare kultur och ställning.

På allsvensk och division 1-nivå hittar vi flera av de där mellanstora svenska städerna representerade, ofta med klubbar som för en anonym tillvaro i sin hemstad. Jönköping är ett exempel på det, Linköping och Norrköping är två andra och på senare år har även städer som Karlstad och Örebro halkat ned dit.
– Linköping och Norrköping kan man absolut jämföra oss med. Derby och Borgia där har i dag en status som jag tror att vi skulle få om vi halkade ned med i stort sett inget intresse. I de städerna får de nog kämpa mot andra idrotter, kommuner och pressen lika hårt som vi får göra, säger Jan Gustafsson.

För kämpa, det är något som Jönköping Bandy är vana vid.
– Hur det än är så är det väldigt roligt att hålla på med den här sporten. Det finns ett genuint intresse i en liten skara människor, med ett positivt klimat och människor som är bra att ha och göra med. Det är därför det är så roligt, säger Jan Gustavsson, sportchef och eldsjäl i Jönköping Bandy.